Aktuellt

​

Folkhälsoläget

Folkhälsoläget i Sverige är bra sett ur ett globalt perspektiv, medellivslängden ökar och de flesta skattar sin hälsa som god. En trend som dessvärre inte går i rätt riktning är hälsans fördelning i befolkningen. Hälsan är dessvärre ojämlikt fördelad mellan olika grupper och ingenting tyder på att den är på väg att jämnas ut (Folkhälsomyndigheten [FHM] 2025b). Med fokus på den psykiska dimensionen av hälsa finns det gedigna utmaningar och rapporter signalerar att stress och psykisk ohälsa utgör en betydande riskfaktor(FHM 2025c).

Stress och coping

Vad är stress egentligen? Det är ett ord som definieras olika beroende på perspektiv, men en vanlig beskrivning är upplevelsen av krav som överstiger individens förmåga att hantera dessa på ett tillfredsställande sätt (Eriksen & Ursin 2013; Holt, Smith, Bremner, Sutherland, Vliek & Passer 2019). Dessa krav, i sammanhanget ofta kallade stressorer, kan vara såväl fysiska som sociala och psykiska. Upplevelsen av för många och/eller för starka stressorer och/eller bristfälliga strategier för att hantera dessa skapas en tolkning om att vi är under hot och i obalans vilket bland annat leder till obehagskänslor. Obehagskänslorna som är kopplade till stressreaktionen är till för att vi ska reagera och hitta en lösning på det aktuella problemet eller obalansen (Jonsdottir & Folksow 2013). 

 

När kroppen tolkar en situation eller livet som stressfyllt startar ett larmsystem igång som involverar flera av kroppens strukturer och organ, ofta förkortat HPA-axeln. Kort beskrivet leder reaktionen till aktivitet i det autonoma nervsystemet, specifikt det sympatiska nervsystemet (SNS), att vi ska göra oss redo för att slåss eller fly. De fysiologiska konsekvenserna av aktivering av SNS är frisättning av hormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol samt att smärttröskeln, blodtryck, puls och blodsocker stiger för att öka våra chanser att överkomma hotet och överleva. När hotet passerat och vi befinner oss i säkerhet skall det parasympatiska nervsystemet (PNS) aktiveras. Då ska hormonerna acetylkolin och oxytocin ta över, puls och blodtryck ska sänkas samtidigt som matsmältningen effektiviseras (Olofsson & Örestig 2015). Det autonoma nervsystemet är således konstruerat för en växelverkan mellan SNS och PSN aktivering. 

 

Ett problem med dagens livsstil och samhälle tycks vara att mycket av det som kroppen idag uppfattar som hot, dvs stressorerna, inte försvinner eller hanteras utan de finns med ständigt. Utan att ge utrymme för återhämtning. SNS är således allt för ofta aktiverat och vilket gör att återhämtningen som skall ske vid PNS-aktivering uteblir. Denna obalans leder på sikt till det vi idag kallar kronisk stress (Olofsson & Örestig 2015.). Vanliga symptom som uppträder i samband med långvarig/kronisk stress är bland annat trötthet, sömnsvårigheter, depressivitet, ångest, mag/tarmproblem, koncentrationssvårigheter (1177 Vårdguiden 2023). 

 

Forskare från olika vetenskaper börjar mer och mer närma sig varandra för att försöka förklara den mänskliga och moderna kroniska stressen. En produkt av dessa tvärvetenskapliga samarbeten är den Biopsykosociala-modellen som kortfattat gör ett försök att ta ett helhetsgrepp på människans hälsa, där stress är en central del. Fysiska, psykiska och sociala faktorer vägs in och allt från biologi, levnadsmiljö och vanor, social kontext, personlighet, samhällsstrukturer och ekonomi vägs in i denna modell (Holt et al. 2018; Olofsson & Örestig 2015). Kortfattat allt som människan kommer i kontakt med, inom sig och utanför. En faktor som länge varit av intresse i stressforskningen och som även vägs in i den Biopsykosociala-modellen och som anses vara en viktig determinant för individens hälsa är hens förmåga att använda långsiktigt fungerande stresshanteringsstrategier även kallat bemästring eller coping (Eriksen & Ursin 2013; Lazarus & Folkman 1984; Olofsson & Örestig 2015). Just tillgång till och förmåga att använda coping på ett tillfredsställande sätt kan vara det som avgör om individen kan släppa aktiveringen av SNS och istället aktivera PNS och låta kroppen återhämta sig och läka.

 

Copingstrategier kan grovt delas upp i problemfokuserad och känslofokuserad coping. Problemfokuserade strategier går ut på att hantera en omständighet konkret, det kan handla om att minska på identifierade stressfulla inslag i livet, till exempel byta jobb eller bryta vänskaper som inte känns bra. Känslofokuserad coping handlar om att kontrollera vilken känslomässig reaktion de stressfyllda situationerna skapar, dvs tolkningen av det som händer. Målet med en copingstrategi oavsett sort är att minska symtomen och olustkänslorna kopplade till stressresponsen i kroppen  (Eriksen & Ursin 2013; Olofsson & Örestig 2015). Lyckade copingstrategier tillåter en aktivering av PNS medan misslyckade (eller kortvarigt fungerande) strategier leder till fortsatt aktivering av SNS och i längden kronisk stress. En svårighet när stressorerna är många kan vara att identifiera vilka strategier som behövs och kan vara användbara i relation till de olika stressorerna. Ett sätt att börja kan vara att placera sig i en fysisk miljö som rent fysiologiskt kan hjälpa till att aktivera PNS och understödja coping och återhämtningsprocessen. 

 

Naturen, evolutionen och existentiell hälsa.

Det finns idag starka bevis för att naturvistelse i olika former ger positiva effekter på hälsan som helhet och den psykiska hälsan specifikt, inte minst vid symtom/tillstånd som stress, oro och nedstämdhet (Berto 2014; Bratman et al. 2019; Kobayashi et al. 2018; Lackey et al. 2021; Lee, et al. 2011; Mao et al. 2012; Ottosson, 2023; Payne & Delphinus 2018; Ulrich 1984; Yu, Lin, Tsai, Tsai & Chens 2017). Scheibel och kollegors (2022) studie visar till exempel att vi människor gärna väljer att närma oss naturliga miljöer framför de mänskligt byggda. Vilket enligt Longman och Shaw (2025) kanske inte är så konstigt eftersom vår art har utvecklats i en miljö som dominerats av naturliga material och icke-mänskligt manipulerade vyer. Det verkar som att 25-45 min /dag eller 3-5 timmar naturvistelse i veckan är en dos som kan ge positiva effekter (Svenskt friluftsliv 2023). För de som inte alls spenderar tid i naturen kan det räcka med mindre tid, medan de som har viss vistelse eventuellt behöver längre tid/annan typ av naturmiljö för att uppleva samma positiva effekter och återhämtning (Berto 2014). 

 

Flera forskare med evolutionspsykologiskt perspektiv menar att vi människor som art inte är anpassade, eller rättare sagt inte har hunnit anpassa oss till vår nya levnadsmiljö och den nya typ av stressorer vårt moderna liv innebär. Det finns flera väl förankrade förklaringsmodeller där Biofilihypotesen och Den evolutionära mismatch hypotesen är två som båda lutar sig mot evolutionen och att människan som art har utvecklats i just naturen och runt levande ting (Kellert & Wilson 1986; Longman & Shaw 2025). Detta synsätt menar att både vår kropp och vårt stressystem har anpassat sig efter tusentals år i naturen, vilket gör att källor till såväl hot som återhämtning kan förklaras genom att blicka tillbaka till vår historiska levnadsmiljö. Det västerländska sättet att leva skiljer sig dramatiskt från den naturnära miljö vi utvecklats i och för i tusentals år (Hoogland & Ploeger 2022; Longman & Shaw 2025; Olofsson & Örestig 2015) och Hogland och Ploeger (2022) menar till och med att det går att se hela vår moderna livsstil som en enda stor stressor. Mycket tyder således på att naturen som miljö kan hjälpa till att skapa förutsättningar för psykisk hälsa, kanske genom att miljön signalerar trygghet och ger en aktivering av lugn och ro-systemet (dvs. PNS) vilket ger utrymme för framgångsrik coping och mental återhämtning (Ottosson 2023). 

 

Makarna Kaplans (1989) forskning ger en mer psykologiskt knuten förklaringsmodell till varför vi mår bra av naturvistelse via deras Attention Restoration Theory (ART). De menar att sinnesintrycken som naturen ger tillåter hjärnan att koppla på den sk. spontana uppmärksamheten. Den spontana uppmärksamheten beskrivs som en motpol till den riktade uppmärksamheten som används vid problemlösning, planering och andra avancerade kognitiva beteenden, som de menar är överanvänd i den moderna västerländska vardagen. Även ART erkänner evolutionen och menar att människor helt enkelt är predisponerade för vistelse i naturmiljöer och att förklaringen till de psykologiska restorativa effekter som naturen ger kommer från vårt biologiska arv. Om vår moderna livsstil faktiskt påverkar vår kropp som en stressor kan det tyda på att de som lider av stressrelaterade problem kan bli hjälpta av att förändra sin livsstil och levnadsmiljö. 

 

Vidare är vår relation till naturen är en viktig del av den existentiella hälsodimensionen (Serrander 2018). Både Folkhälsomyndighetens (2025a) sammanställning och Ottossons (2023) rapport visar att natur och naturmiljöer är centralt kopplade till existentiell hälsa som i sin tur är en viktig del av den psykiska hälsa. Begreppet existentiell hälsa är precis som stress ett svårdefinierat begrepp som saknar entydig betydelse, men i en svensk kontext handlar det ofta om att:
 

  “uppleva mening i livet, vara i relation till sig själv, andra och naturen, känna sammanhang

och trygghet, och att uppfatta sig vara en del av någonting större.” (FHM, 2025a, s.6).
 

Naturen och utomhusmiljöer av olika slag är den fysiska miljön som väldigt många väljer att vistas i för att må bra och känna sig stärkta, naturen upplevs enligt undersökningarna skapa mening och ge kraft när livet känns tufft (FHM 2025a; Ottosson 2023). Genom att titta på hälsa via ett existentiellt perspektiv finns det tydliga samband mellan trygghet, upplevd mening i livet (eller avsaknad av denna) och stress, coping och resiliens, där naturen är en faktor som verkar spela en viktig roll för vårt meningsskapande och i förlängningen då även den psykiska hälsan..

Summering

För att summera de nämnda teoriernas och perspektivens gemensamma nämnare skulle jag vilja påstå att de nya stressorerna och fenomenen vi utsätts för dagligen verkar aktivera uråldriga fysiologiska strukturer som egentligen är utvecklat för att skydda mot helt andra, ofta akuta faror. Detta samtidigt som den miljö många lever i har färre och färre “levande” och naturliga inslag och luckor för livsviktig återhämtning. Balansen mellan nytt och historiskt, aktivering och återhämtning, produktivitet och meningsfullhet är helt enkelt rubbad. 

 

Är svaret att alla skall gå tillbaka till att leva som jägare och samlare i skogen? Förmodligen är det omöjligt och inte speciellt önskvärt att backa tillbaka så pass långt. En mer rimlig lösning kan vara att försöka närma oss ett mer naturnära levnadssätt och samtidigt skapa stödjande vanor och copingstrategier som gör det möjligt att hantera dagens moderna stressorer och åstadkomma återhämtning. Ett sätt kan mot bakgrund av naturens restorativa och hälsofrämjande effekter vara att öka andelen tid spenderad i gröna och naturnära miljöer. 

 

Det är precis det jag vill kunna erbjuda människor, en enklare väg bort från vardagens stressorer och ut till den “läkande” naturen!

 

Johanna Kullman Svantesson

 

Referenser

1177 Vårdguiden. (2023). Stress. https://www.1177.se/Blekinge/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/#section-11781 [2026-01-02] 

 

Berto, R. (2014). The role of nature in coping with psycho-physiological stress: a literature review on restorativeness. Behavioral sciences (Basel, Switzerland), 4(4), 394–409. https://doi.org/10.3390/bs4040394

 

Bratman, G. N., Anderson, C. B., Berman, M. G., Cochran, B., de Vries, S., Flanders, J., Folke, C., Frumkin, H., Gross, J. J., Hartig, T., Kahn, P. H., Jr, Kuo, M., Lawler, J. J., Levin, P. S., Lindahl, T., Meyer-Lindenberg, A., Mitchell, R., Ouyang, Z., Roe, J., Scarlett, L., & Daily, G. C. (2019). Nature and mental health: An ecosystem service perspective. Science advances, 5(7), eaax0903. https://doi.org/10.1126/sciadv.aax0903

 

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

 

Eriksen, H.R & Ursin, H. (2013). Kognitiv Stressteori i Ekman, R & Arnetz, B B. (red.) Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber

 

Faskunger, J. (2021). Friluftslivets möjligheter- En kunskapssammanställning av friluftslivets nytta för individ och samhälle. Luften är fri – Friluftslivets år 2021. https://www.luftenarfri.nu/wp-content/uploads/2020/09/Kunskapssammansta%CC%88llning-Friluftslivets-va%CC%88rden-1.pdf 

 

Folkhälsomyndigheten. (2025a). Existentiell hälsa och folkhälsa- Slutredovisning – förslag för fortsatt arbete. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/70eadb5fde8e4c7ba1cc4efadb50af9f/existentiell-halsa-folkhalsa-slutredovisning.pdf 

 

Folkhälsomyndigheten. (2025b). Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2025. Solna/Östersund. www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material 

 

Folkhälsomyndigheten. (2025c). Statistik om psykisk hälsa i Sverige

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ [2025-12-29]

 

Folkhälsomyndigheten. (2018).
Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas. Solna/Östersund. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659 

 

Holt, N, Smith, R E, Bremner, A, Sutherland, E, Vliek, M & Passer, M. (2019). Psychology: the science of mind and behaviour. 4. uppl. London: McGraw-Hill Education

Hoogland, M., & Ploeger, A. (2022). Two Different Mismatches: Integrating the Developmental and the Evolutionary-Mismatch Hypothesis. Perspectives on psychological science : a journal of the Association for Psychological Science, 17(6), 1737–1745. https://doi.org/10.1177/174569162210783184 .

 

Isaksson, J (2021). Riktad kvalitativ innehållsanalys I Klingberg, G & Hallberg, U. (red.) Kvalitativa metoder helt enkelt! 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 

 

Jonsdottir I.H & Folkow, B. (2013). Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv i Ekman, R & Arnetz, B B. (red.) Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber. 

Kaplan, R & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: A psychological perspective. New York, NY: Cambridge University Press.

 

Kellert, S. R. & Wilson, E. O. (1993) The Biophilia hypothesis. Washington, D.C: Island Press.

 

Kobayashi, H., Song, C., Ikei, H., Park, B. J., Lee, J., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2018). Forest Walking Affects Autonomic Nervous Activity: A Population-Based Study. Frontiers in public health, 6, 278. https://doi.org/10.3389/fpubh.2018.00278 

 

Lackey, N. Q., Tysor, D. A., McNay, G. D., Joyner, L., Baker, K. H., & Hodge, C. (2021). Mental health benefits of nature-based recreation: a systematic review. Annals of Leisure Research, 24(3), 379–393. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/11745398.2019.1655459

 

Lee, J., Park, B.-J., Tsunetsugu, Y., Ohira, T., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2011). Effect of forest bathing on physiological and psychological responses in young Japanese male subjects. Public Health (London), 125(2), 93–100. https://doi.org/10.1016/j.puhe.2010.09.005 

 

Lazarus, R S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer

 

Longman, D. P., & Shaw, C. N. (2025). Homo sapiens, industrialisation and the environmental mismatch hypothesis. Biological reviews of the Cambridge Philosophical Society, 10.1111/brv.70094. Advance online publication. https://doi.org/10.1111/brv.70094

 

MAO, G. X., LAN, X. G., CAO, Y. B., CHEN, Z. M., HE, Z. H., LV, Y. D., WANG, Y. Z., HU, X. L., WANG, G. F., & YAN, J. (2012). Effects of Short-Term Forest Bathing on Human Health in a Broad-Leaved Evergreen Forest in Zhejiang Province, China. Biomedical and Environmental Sciences, 25(3), 317–324. https://doi.org/10.3967/0895-3988.2012.03.010 

 

Olofsson, J & Örestig, J. (2015). Evolutionsteori och människans natur. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Ottosson, Å. (2023). Naturen som kraftkälla - Om hur och varför naturen påverkar hälsan

RAPPORT 7116.  https://www.naturvardsverket.se/4a9668/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7116-5.pdf 

 

Payne, M., & Delphinus, E. (2018). A review of the current evidence for the health benefits derived from forest bathing. The International Journal of Health, Wellness and Society, 9(1), 19-30. doi:https://doi.org/10.18848/2156-8960/CGP/v09i01/19-30 

 

Svenskt friluftsliv (2023). Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta

- En kunskapssammanställning om friluftslivets betydelse för folkhälsa och ett hållbart samhälle. 

Bromma. https://svensktfriluftsliv.se/wp-content/uploads/2023/05/kunskapssammanstallning_friluftslivets-och-naturens-mervarde-och-samhallsnytta_2023.pdf 

 

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html [2026-01-02]

 

Yu, C.-P., Lin, C.-M., Tsai, M.-J., Tsai, Y.-C., & Chen, C.-Y. (2017). Effects of Short Forest Bathing Program on Autonomic Nervous System Activity and Mood States in Middle-Aged and Elderly Individuals. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(8), 897. https://doi.org/10.3390/ijerph14080897